Posts in Category

Personligt

Samtidigt som åskan har mullrat på avstånd så har J haft en riktig urladdning. Han kom gående ut från sitt rum och var med oss en stund i soffan. Pratade konstigt och kändes orolig men vi trodde bara att han var trött. Regnet smattrade på rutan samtidigt som han några minuter senare låg stel som en pinne och kräktes. Vit i ansiktet och kallsvettig och vi kände oss lika maktlösa som vanligt. Nu har det värsta regnet dragit bort och åskan har tystnat. Samtidigt har J’s epilepsimedicin gett effekt och

Vi står i valet eller kvalet angående att ta med vanliga rullstolen eller permobilen/scootern på resan. Ska man ta bort sista sätet i bussen och införskaffa ramper? Eller ska vi ta den vanliga rullstolen och få mer plats? Maken har mätt och det ska fungera men blir det ändå bökigt med både scootern och hundburen? Ja man ska ju gärna få in hunden utan problem varje gång man pausar längs resan. Har man väl kört in scootern så kan man inte bara ”skjuta den åt sidan” för den väger multum.

Att ha ont och må psykiskt dåligt en vecka av fyra året runt. Det känns som ganska bortkastad tid och onödigt lidande. Speciellt när jag är steriliserad sedan 2012 och bebisfabriken är nerlagd sedan dess.  Det är väl bara att se fram emot klimakteriet va?  Febern har åtminstone lugnat ner sig så det halsonta beror nog bara på en klassisk förkylning. Skönt att slippa släpa sig iväg till vårdcentralen och knapra antibiotika i onödan. Det är nog komplicerat att få till vardagsrutinerna nu när maken jobbar och ett barn har

Det är inte roligt för varken sonen eller oss andra i omgivningen just nu. Tvärtom så är det snarare som en mardröm utspelar sig non stop. Nervösa skratt byts ut mot skrik och slag. Man vet aldrig när och hur det kommer slå till men det sker med full kraft. Ingen förvarning utan bara pang bom så sker det igen, igen och igen. Vi vet inte ens garanterar om det är övergående eller om medicinen bara är fel för honom. Ingen barnneurolog i tjänst under kommande veckan och epilepsisköterskan har

Det blev allt en sväng ner till byn trots allt. Assistenten på cykel och jag med permobil; susade ner längs cykelvägen bredvid 49:an. Det hade hunnit lugna sig något med mängden cyklister men det var ändå mycket med folk i rörelse nere på byn. Häftigt när vår lilla kommun verkligen vaknar till liv sommartid. När mjölken och lördagsgodiset till barnen blivit inhandlat så rörde vi oss hemåt. Jag var vid det laget både svettig och rejält trött. Vilket i sin tur tråkigt nog utlöste ett migränanfall. Låg kvar i sängen

1 2 3 24 Page 1 of 24

Morgonstund

Det här med att avsluta projekt

Solsken & sömnbrist

Kramper och urladdning

Cashbackshopping

Search stories by typing keyword and hit enter to begin searching.