Posts in Category

Epilepsi

Ja nu säger vi tack och hej till sommarlovet 2017 och blickar framåt till vardag och nya upplevelser. Många prövningar väntar garanterat men jag hoppas på desto fler glädjeämnen och lugn. Trygghet är prio ett just nu. I morgon är första dagen för J i förskoleklass och det var en pirrig kille som somnade ikväll. Han har haft en bra vecka på kortids och sluppit de större anfallen. De mindre frånvaroattackerna är fortsatt envisa men tycker ändå att de minskat något i antal. Jag försöker trycka undan oron över hur

Klockan är egentligen inte så överdrivet mycket men ögonen går ändå i kors snart. Åkte hemifrån strax efter 06 i morse och innan dess kom min mamma och hämtade G och vovven. Idag var det nämligen dags för J att göra ett nytt EEG och det gick faktiskt helt okej. Vet inte om kurvan blev helt hundra men de verkade nöjda.. Annars har vi höjt J’s epilepsimedicin idag igen och hoppas att det ger bättre effekt. Tyvärr märks redan biverkningarna tydligt i form av ännu mer matvägran och en enorm

Det blåser rejält utomhus och inombords stormar det minst lika mycket. Rädsla, frustration och en hopplöshet som känns så tung att bära. Så många frågor utan svar och en konstant oro över vad som komma skall. J var så trött och hade mycket frånvaroattacker under dagen. Han ville inte äta och var helt väck när vi skulle truga med en kvällssmörgås. Istället fick det bli soffan och han blev mer och mer vit i ansiktet och ögonen rullade. Kramper och kräkningar följde inne på toan och sedan var han givetvis

Väcktes av kidsen 05:00 och var fortfarande helt söndergråten efter gårdagens urladdning. Slängde i mig två Alvedon och J fick sin morgonmedicin en stund senare. Idag började vi alltså med 300 mg på morgonen och jag hoppas verkligen att vi snart kan se en förbättring. Tack för alla stöttande ord Jag vill inte att en del av er läsare ska missförstå mig och tro att jag är vansinnig på ”vårt sjukhus”. För så är absolut inte fallet. Som jag skrev igår så är jag snarare frustrerad och förtvivlad över den

Nu på kvällen ringde J’s barnneurolog och efter en genomgång av alla biverkningar och kramper som inte lugnat sig, så började han fråga ”hur långt vi kommit i upptrappningen”. Jag fattade absolut ingenting utan sa att vi stod kvar på dosen vi haft vid inläggningen. De skickade hem oss från barnavdelningen med vetskapen om att vi skulle sänka dosen med 50 mg och ”köra på den dosen” pga koncentrationsprovet. Det var inte riktigt så. Barnneurologerna i Göteborg  hade sagt till barnläkaren att de skulle ÖKA 50 mg och sedan fortsätta

1 2 3 4 Page 1 of 4

Stödkorsett från Sportsmart

Första skoldagen

Karma?

Ett avsked

Fälttävlan och skiftande väder

Search stories by typing keyword and hit enter to begin searching.