Hatobjekt och sjukdom

Epilepsi är verkligen ingen sjukdom som man bara medicinerar bort eller som gör sig påmind i perioder.
Den finns ständigt närvarande och lurpassar i bakgrunden och sedan slår den till med full kraft. I natt eller kanske snarare tidigt i morse, så valde den att visa sitt fula tryne igen.

Personlighetsförändring

J vaknade vansinnig och speedad. Pupiller stora som tefat och pratar/skriker som om han vore besatt av en demon. Slåss och bits och väcker halva huset. Visste vi inte bättre så skulle man tro det handlar om ett vanligt affektutbrott men så är det ju inte. De är givetvis jobbiga oxå men de följs inte av kräkningar, medvetslöshet och en apatisk unge. Inte heller av blekhet och förvirring. Barnet blir som personlighetsförändrat och vi når inte fram till vår lille kille. Den där härliga killen med sin underbara personlighet och busiga blicken..

Vi försöker hjälpa dig

Älskade lilla barn. Du är sju år men får kämpa som jag vet inte vad. Dina ögon ber om hjälp men vi kan inte ge dig någon. Vi försöker men det finns ingen lösning på det akuta problemet. Vi kämpar för att få ordning på mediciner och för att anpassa miljön runtomkring dig men det vill sig ändå inte. Ringer i frustration till barnhabiliteringen nu när du sover likblek vid min sida men sekreteraren upplyser om att det inte är telefontid till sköterskan fören 13. Jag försöker upplysa dom om situatonen men hon föreslår att vi ska åka ner till vårdcentralen med dig (!?) istället. Jag orkar inte ens besvara det utan ber isfället om att hon ska skicka ett meddelande till ”vår sköterska”. Jag vet inte om det kommer fram något utan vi får vänta. Det är en enorm skillnad att ha en medicinsk kontakt runt ADHD-medicin och en medicinering av en patient med Epilepsi och det var även det som oroade mig vid överlämningen (mellan barnmedicin och barnhab).

Jag är så trött av sömnbristen men det går inte att jämföra med tröttheten som beror på all oro. Man blir sjuk av att alltid känna sig orolig och otillräcklig – det går inte att komma ifrån. Tyvärr.

Related Posts

3 Discussion to this post

  1. Bengt Oswin skriver:

    Vet inte mer än att jag vill svara KRAM till er alla….

    Jag har kämpat mot andra demoner, och jag kan förstå de helvete ni går igenom nu.
    Vill göra något, men vad?
    Kan jag sova för er så ni får vila?
    Kan jag göra något annat?
    Känner mig så maktlös,och ändå är det inget mot var ni känner er.

    • Lillgammal skriver:

      Tack för din omtanke Bengt!
      Alla människor har tuffa prövningar och man ska aldrig jämföra.
      Ta hand om dig och fokusera på ditt välmående 🍀

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Ett positivt beslut

Socialnämndens arbetsutskott 22/11

Mer svar?

Rosa drömmar

Pokémon GO i kylan

Search stories by typing keyword and hit enter to begin searching.