Sonens födelsedag & slutkörda föräldrar

Idag har vi firat vår fina J som tog lite ”permis” från Kortids. En mycket nöjd kille som fick presenterna han hade önskat sig och besök av både mormor och morfar + morbror med sambo och lillkusinen (5 veckor). L som jobbar här kom även förbi med en jättegullig present till J. Omtänksamma människor hela högen!

Fikat blev okej – bortsett från ena varianten av cupcakes med blåbär i. En riktig miss. Nåja det fanns annat att tugga på och barnen verkade åtminstone nöjda 😉

Där det magiska händer..

Där det magiska händer..

Annars börjar tröttheten ta ut sin rätt. Jag har huvudvärk som aldrig ger med sig och det har inte riktigt klaffat med personlig assistans idag (en som ej kunde jobba och inga vikarier). Sånt stjäl energi och gör att situationen känns extra påfrestande. Maken i sin tur är jättetrött efter kväll/natt-jobb och sömnbristen som följer…

Man önskade verkligen att vi kunde få andas ut och landa i tillvaron men den ständiga kampen med kommunen stjäl energi. Det känns som en dålig film just nu och där huvudskådisen är handplockad från maffian. Ännu ett beslut är taget och vi fick tillslut rätt (!) till allt vi ansökte om. Det vi krånglat med fram och tillbaka samt överklagat. Numera är nämnligen en identisk ansökan inskickad (men omskriven på ett annat sätt) och SKA VERKSTÄLLAS enligt våra papper men ja. I dagsläget har X fått för sig att delvis verkställa beslutet men enbart den här veckan ut… På något sätt så har hon tagit till sig befogenheten att ändra om hej vilt.

Vem är chef för vem?

Vem är chef för vem?

IFO-chefen kör sitt egna race och ignorerar som vanligt socialchefen som jagat henne. Konstigt nog så verkar hon få hållas?! Är jag naiv eller är det verkligen såhär inom flertalet kommuner? Jag trodde naivt nog att saker och ting skulle bli bättre när det manliga rötägget blev ”ombedd att sluta” men när hans ryggdunkande kollega sedan tog över – ja då började jag bli lite mer orolig.  Vi trodde kanske att övre chef skulle ha mer uppsikt och börja ställa mer krav men så blev inte fallet… Tvärtom så blir socialchefen mer överkörd än någonsin!

Årets citat?

Årets citat?

Jag önskar att vi hade fått firat vår sons 6-årsdag med skratt både igenombords och utåt men så blev det inte.  Istället så växer klumpen av ovisshet sig större och större. Rädslan och ilskan över att bli överkörd av EN person som har för mycket makt. Snälla. Vi vill bara få andas ut..

 

 

Related Posts

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Sjukhusinläggning

Luxerad käkled

Zzz

Det doftar MISTELBÄR

Tiden räcker inte riktigt till

Search stories by typing keyword and hit enter to begin searching.