Uppdatering: Pjäxa utan skida

Jag är trött som sjutton och orkar inte dra någon längre resumé över de senaste timmarna. Kan bara konstatera att det var tur att vi åkte in och jag har otur med det mesta just nu..

"Det är inte för inte jag kallades för Pernilla Wiberg under högstadietiden"

”Det är inte för inte jag kallades för Pernilla Wiberg under högstadietiden”

Foten hade mycket riktigt luxerat och när jag trodde att den hamnade på rätt plats i morse, så var det inte riktigt så. Dessutom hade jag fått flera små lösa benbitar på köpet. De var som om jag lyckads tälja till en träpinne men lite för snett haha.

Som belöning så ska jag ha denna mysiga ”pjäxa” en period. Den är uppblåsbar på insidan och säkert mycket bättre än gips men det är tyvärr ingen riktig tröst här och nu. Ja jag är bitter.. Det erkänner jag!

Positivt:!Man behöver åtminstone inte frysa eller bry sig om flagnande nagellack

Positivt:!Man behöver åtminstone inte frysa eller bry sig om flagnande nagellack

Fick lift med en ambulans härifrån tillbaka  från sjukhuset och allt var faktiskt frid och fröjd här hemma – ända tills vi nästan var hemma; maken messar om att stackars J fått en hemsk mardröm och är helt hysterisk. Mycket riktigt så hörs skriken ifrån vårt hus när vi parkerat. Stackaren blev nog minst sagt förvirrad över att mamma kom hem med stort paket på foten och i ambulans :-/

Nu är han fortfarande klarvaken och extremt pappig. Själv är jag kissenödig och börjar bli smått orolig inför natten. Hur ska vi få ihop allt och när ska min stackars make få sömn? 😔 Det är nu jag hade behövt en hjälpande hand om något.. suck (bästa mamma/mormor erbjöd sig dock men jag sa faktiskt nej) men det är svårt att schemalägga assistans efter när jag eventuell råkar få lite extra otur på nytt s

Hoppas morgondagen inte blir riktigt lika händelserik. Nästan så man saknar att ha riktigt riktigt tråkigt.

Hoppas att Ni haft en bättre dag?

Ps. En guldstjärna till all underbar vårdpersonal som jag stött på under dagen. Ni är beundransvärda som sliter med ett leende på läpparna.

Related Posts

3 Discussion to this post

  1. Christina Johanson skriver:

    Nästan ofattbart hur du ,trots allt, lyckas hålla humöret uppe o orkar skriva om sk…. 😘

    • Lillgammal skriver:

      Åh tackar! 😉
      På något sätt har man ändå vant sig och så länge det inte gäller barnen så kan man tackla utmaningarna ganska bra.
      Kram!

  2. Åsa skriver:

    Usch…när ska det vända för er??? Krya på dig.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

En helt vanlig onsdag

Handikapptoaletter & ”gräddfilen”

Dagen efter: SMÄRTA

TITANIC THE EXHIBITION

Mor och dotter på vift

Search stories by typing keyword and hit enter to begin searching.